Att behöva gifta sig fast man inte vill, att få barn alldeles för tidigt, att bli utsatt för könsbaserat våld, diskriminering och skadliga sedvänjor – att vara kvinna. Att vara kvinna ska inte innebära att inte ha några rättigheter. SOS Barnbyar arbetar för att kvinnor runt om i världen ska ha möjligheterna, stödet och självförtroendet att ha makten över sina egna liv.
Som en organisation som arbetar för barns rättigheter, med särskilt fokus på skydd av barn, omsorg och utveckling står vi inför stora utmaningar vad gäller brist på jämställdhet för flickor och unga kvinnor i de samhällen vi verkar i. Dessa utmaningar inkluderar tillgång till utbildning, barnäktenskap, könsbaserat våld och tonårsgraviditeter. Genom vår internationella jämställdhetspolicy och dess stöddokument arbetar vi för att motverka orättvisor mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. I SOS Barnbyars arbete berör det här främst områdena våld, utbildning, sexuell och reproduktiv hälsa och mödravård.
Könsbaserat våld
Våld mot kvinnor påverkar inte bara kvinnan själv utan även hennes familj, speciellt barnen. Bland barnen är det främst flickorna som är utsatta för våld och utnyttjande, och de är särskilt utsatta om de även lever i fattigdom, saknar föräldrars omsorg eller har en funktionsvariation. Över 60 miljoner flickor i världen ingår barnäktenskap, och tidigt äktenskap ökar risken för våld i hemmet och/eller sexuella övergrepp. Ungefär 80% av de som är utsatta för människohandel är flickor och kvinnor. Majoriteten av dem är sexuellt utnyttjade. Sexuella övergrepp påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan hos unga kvinnor, genom oönskade graviditeter, mödradödlighet, osäkra aborter och sexuellt överförbara sjukdomar. Sexuella övergrepp lämnar även djupa psykologiska besvär.
Utbildning
Orsaker till könsskillnader när det kommer till utbildning är många. I vissa länder hoppar flickor av skolan efter att ha upplevt sexuella trakasserier i skolan, eller på vägen till skolan. I många fall vet de inte vart de kan söka hjälp eller skydd. Smutsigt vatten och dåliga sanitetsanläggningar i skolan är också en orsak till varför flickor hoppar av, speciellt när de kommer in i puberteten. Familjer med begränsade tillgångar kan välja att prioritera pojkarnas utbildning före flickornas. Tonårstjejer som är gravida kan komma att hoppa av skolan och inte komma tillbaka.
I vissa samhällen anses utbildning inte vara nödvändigt för flickor – de tror att flickorna ska ta hand om hushållsarbetet, de sjuka och äldre, eller blir tvingade att gifta sig tidigt. Barn hoppar även av skolan på grund av ekonomiska anledningar: enligt UNICEF:s rapport som publicerades 2011 är 16% av alla barn mellan 5 och 14 år i utvecklingsländer involverade i barnarbete. De olika typer av barnarbete som flickor och pojkar är involverade i utsätter dem för olika risker. Enligt statistik är det fler pojkar än flickor som är involverade i barnarbete, men många av de arbeten som flickor är involverade i, som hushållsarbete, sker i det dolda. Den dolda naturen av hushållsarbete leder ofta till att flickor blir dåligt behandlade och även psykiskt misshandlade.
Sexuell, reproduktiv och mödrahälsa
I många samhällen är flickor och kvinnor begränsade i sina alternativ kring sexuella och reproduktiva beteenden. Detta kan vara en konsekvens av sexuellt utnyttjande eller kulturella traditioner som ger män makten över besluten. Män kan förbjuda familjeplanering eller begränsa tillgången till information om sexuell och reproduktiv hälsa och tjänster, speciellt för unga kvinnor. Att flickor och kvinnor inte själva kan bestämma om de vill ha säkert samlag leder i många länder till att fler kvinnor än män får HIV/AIDS och ett ökat antal tidiga och oönskade graviditeter, vilket i sin tur leder till att fler flickor hoppar av skolan.
Graviditeter i ung ålder och moderskap är ofta oundvikliga följder för flickor som gifter sig i ung ålder. Flickor som är yngre än 15 år löper en större risk att avlida under graviditeten och förlossningen än kvinnor i tjugoårsåldern. Kvinnans hälsotillstånd har en stor påverkan på hennes omgivning, speciellt hennes barn, och är speciellt relevant med hänsyn till mödravård. Komplikationer av graviditeten och förlossningen är de främsta orsakerna till funktionsvariationer och dödsfall hos kvinnor mellan 15–49 år. 90 procent av fallen inträffar i utvecklingsländer, vilket resulterar i ett högt antal barn utan en bra omvårdnad.
Ekonomisk självständighet för kvinnor och flickor
I många delar av världen är männens anställningsmöjligheter och tillgång till produktiva resurser (så som kredit eller mark) fler än kvinnors. Flickor som har förlorat sina föräldrar finner det svårare än pojkar att hävda sina lagliga egendomsrättigheter. Denna ojämställdhet gör det svårare för kvinnor och flickor att få kontroll över hemmets resurser och deltagande i beslutsfattande i alla nivåer. I hemmet är det allmänt erkänt att ett ökat inflytande från kvinnor bidrar till ett ökat näringsintag, högre överlevnadsfrekvens och bättre läskunnighet hos barn.
Det här gör vi
Det femte av FN:s globala hållbarhetsmål är att uppnå jämställdhet, och att alla kvinnor och flickor har egenmakt. I linje med detta arbetar SOS Barnbyar för att stötta kvinnor så att de själva kan äga sina liv och sin framtid. Vi utmanar negativa stereotypa könsroller och bidrar till jämställdhet. Målsättningen är att förebygga all form av våld mot kvinnor och barn. Pojkar och flickor ska ha samma rätt till utbildning, på alla nivåer.
En viktig del av jämställdhetsarbetet består också av att utbilda barn och vuxna i våra program i sexualkunskap och mödravård, samt att stärka ensamstående mammor till att bli självständiga, självförsörjande individer. Vi tror att man måste involvera både män och kvinnor för att hitta lösningar till jämställdhet mellan kön. Vi vill balansera upp könsskillnader och strävar alltid efter att ta med jämställdhetsperspektivet i frågor som behandlas inom organisationen. Vi har nolltolerans mot könsdiskriminering av alla barn och vuxna som deltar i våra program och våra anställda. Jämställdhet mellan män och kvinnor är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling.
